Tillbaka i spåret

Tramsar i spåret.. .

Jag firar jul hemma hos mamma i år.

Det är minst tio år sedan jag stod på ett par skidor och när jag var hemma så passade jag på att låna mors gamla längdskidor. (Alltid väldigt praktiskt då hon, jag och min syster har samma skostorlek.)

Och trots att jag var ovan, vinglade runt i spåret och hade en stor halsduk som fladdrade runt huvudet,
Så blev jag helt såld.
Längdskidor var en del av min barndom och oj vad jag har saknat det!

Mor gick med på att jag tar med mig hennes gamla längdskidor till Kalmar under villkoret att jag faktiskt använder dem.
Så nu ska jag se till att ge mig ut i spåret på Stensö!

Kanske har jag hittat en ny rolig träningsform..
För med fint spår och vackert väder var sex kilometer i spåret inga problem
Samtidigt som det var riktigt roligt!

Det var kul att åka längdskidor igen

Att kämpa in i det sista

En bok som handlar om det vi alla redan vet..

Det är tuffa tider nu.

Jag försöker sätta fingret på det hela.

Men det är lite klurigt..

Jag älskar mitt yrkesval.

Jag har alltid varit medveten om att det är en tuff bransch

Och jag har alltid valt med hjärtat.

Men ibland blir jag ändå lite trött.

Trött på att alltid vara stark.

Trött på att inte kunna planera mitt liv.

Trött på att alltid leva i ovisshet.

Branschen har blivit hårdare.

Tidningen Dala-demokraten sparkade nyligen nästan alla sina anställda och sålde sedan sitt hus för att ha råd med lönerna.

Varslen duggar tätt och många vänner och bekanta i journalistbranschen säger samma sak.

” Det är dags att ge sig av. Det är dags att byta bransch. Rädda sig den som kan”.

Men trots det så står jag stadigt kvar.

Jag älskar mitt jobb och jag är ingen gröngöling längre.

Min tid på fältet har jag gjort mig stark, erfaren och självsäker.

"Jag kommer att fortsätta kämpa in i det sista".

Och det är nu.

När hela tidningsvärldens är i gungning.

Det är nu.

När vi alla ändå riskerar att dö

Som jag lika gärna kan gå ”all in” och satsa alla kort jag har.

På mitt liv, mitt hem och mitt drömjobb här i Kalmar och på Öland <3

Jul i vårt hus

Min starke man <3

I helgen köpte vi gran..

Det var dock inte helt smärtfritt.

Dels innebar det att vi tvingades öppna vår överfulla garderob och vada runt där inne på jakt efter en yxa. (Givetvis låg den längst in i garderoben under ett par inlines.)

Följt av insikten att en del av vår julgransfot saknades (Efter flera timmars letande hittades också den i djupet av vår garderob.)

Men. 

Idag när jag var ledig. 

Så tog jag tag i saken och städade ur garderoben. 

Och när jag ändå höll på så städade jag resten av hemmet också. 

Så nu är det både städat och julfint hemma hos oss. <3

Mysigt med julgran!

Med två jobb..

Just nu har jag två journalistjobb.

Förutom mitt jobb på Kalmar Läns Tidning så har jag även börjat hoppa in extra på tidningen Sydöstran i Karlskrona.

Det innebär..

* Väldigt mycket skottande och pendlande till Karlskrona.

Än så länge njuter jag faktiskt av snön..

Och en till arbetsplats med riktigt trevliga kollegor som glatt julpyntar redaktionen med tomtar, julgransglitter och julgranskulor formade som döskallar. ;-)

Sydöstrans chef har julpyntat