Tiden..

Ligger halvt utslagen i soffan.

För två timmar sedan var jag full av adrenalin och helt lyrisk över att vara tillbaka i träningssalen.

Nu är jag mest halvt död.

När man jobbar heltid, pendlar två timmar om dagen, fixar med maten och tränar så försvinner dagarna rätt fort.

Det är inte ovanligt att jag står o lagar mat vid nio.

Hur gör folk för att hinna?

Och hur gör folk som har barn egentligen?

Men samtidigt så vet jag att träningen verkligen lönar sig för min del.

När jag tränar blir jag gladare, kreativare och snabbare i huvudet.

Jag vinner också in tiden då jag nästan aldrig jobbar över när jag tränar.

Det är när jag slarvar med träningen som hjärnan blir seg och jag arbetar för länge.

Men då jag bara börjat så är jag inte uppe i något skönt flow än.

Så nu blir det definitivt sängen.

Over and out.